JAG HAR FÅTT KALLELSE TILL OPERATION!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!!!!!

*PANIK*

Igår var jag med på Afrikansk dans! Jätteskoj det lilla jag orkade vara med på så det kommer jag nog fortsätta gå på. Idag fick jag lite andningsrum för resten av klassen är ute i skogen och leker skogsvandring. Otroligt fint väder för det, men nä... jag är inte riktigt där ännu. Knappt balans att gå på raksträckor har jag ingen lust att traska i skogen direkt...

På morgonen var vi iväg till Väddö golfbana och fick prova på att slå en hing med bollar på driving ranchen. Gick väl sådär, men det var skoj.

Nu efter lunch ska jag iväg och kolla läget i Hallstaviks badhus för att se om det går att ta sig i och ur bassängen. I kommer man väl alltid... men ur.

Solen strålar från en Blå himmel. Det är friskt och lite nypande i luften. Och jag befinner mig på Väddö. Ibland är det ganska härligt...

För övrigt tycker både jag och Leo att det är hemskt roligt att få post... ;-)

Jag är så tacksam för att jag får befinna mig här!

Hur går det för Leo då? Jag tror att det går bra, kan ju inte veta helt säkert men jag har fått bra kontakt med hela personalgruppen och framförallt hans "mentor"  Hasse som hela klassen bara verka älska. Han är verkligen toppen, en cool snubbe med humor, klart att det går hem hos barnen. Och föräldrarna...

Kan ju vara bra... då missar man inte att man fått 3 nya kommentarer. Men nu blev jag glad när jag loggade in...

Det är väl så att smekmåandsfasen är över så det har varit ganska oroligt i gruppen under veckan. Vi har en i gruppen som är väldigt avvikande då denne har något psykiskt problem, (typ schizofreni eg. bara hörsägen). Vi har fått tillsägelse att inte bry oss om individen, utan h*n ska flyta med som övriga. Det hände en incident i måndags mellan två gruppmedlemmar som ledde till upprörda känslor och ett väldigt omoget beteende från en av deltagarna.

Det skapar helt klart oro i gruppen. Själv känner jag mig orolig för på mitt första lab-jobb så kom det en gång en kille som verkade helt ok till en början, men så började han slarva med sin medicin vilket ledde till att han började med sina tvångsbeteenden och därtill aggressiva beteende vilket ledde till att han nästa slog ner en kollega till mig, helt utan anledning.

Så just nu känns det som om en hel del oroliga rädda känslor hade kunnat undvikas OM vi som grupp hade kunnat få lite mer information på vilket sätt man ska förhålla sig. Det blir liksom för mycket snack i onödan, av negativ art.

Men, men... har tillbringat Lördagen att läsa Kay Pollak, "Att växa genom möten" så jag ska väl ändra mina tankar radiklat...

Blev/är ledsen för att helgkvarvarande klasskamrater åkte till Norrtälje och ingen frågade ens om jag/vi hade lust att följa med. Och det gör jävligt ont att inte ens bli tillfrågad. Ingen frågade ens vad våra helgplaner var. Inte så att jag tror att det är nån illasinnad bakomtanke bakom, för dom pratade öppet om det vid frukost och frågade tom om jag visste om det fanns något roligt i Norrtälje. Ledsen har jag varit iaf, SKA fråga dom imorgon och förklara hur jag kände det...

Blev påhoppad av P i fredags för det hade blivit "missförstånd" över Leos närvaro där. Jag har skrivt sms och förklarat att det går bara att Leo kommer en helg i månaden och att nästa helg passar in i båda våra scheman. Men det valde han tydligen att ignorera, så nu kommer han inte möta upp i Stockholm.  För det är minsann mitt ansvar att se till att Leo kommer dit, för han skötte ju det så smidigt när han minsann flyttade ut i obyggden, och jag gör ju det här bara för jag är sååå bekväm av mig....

Och jag som trodde vi var överrens...inte då. Orkar inte, orkar inte, orkar inte....

Inte lätt det där med gruprper. Det är mycket som händer med var och en i gruppen. Idag erupterade det litegrann, började redan igår fast om man ska vara helt ärlig har det legat och pyrt. Avvikelse skapar oro så är det bara. När avvikelsen tar form i konkreta handlingar, ja då blir man rent av rädd. Vi får se vad detta leder...

Positivt är att det kom fram och upp till ytan och vi tar hand om det.

Tänkte skriva så mycket men energin tog slut...

Det är så jävla tungt att känna sig så utanför i ett sammanhang där det är meningen att man ska känna samhörighet. Aldrig någonsin har jag känt mig så avvikande som nu. Aldrig har väl mina begränsningar känts så svåra som nu. Idag har känslorna legat utanpå huden....

Spännande övning idag. Instruktioner:

Se på det material du fått tilldelat. Planera med din grupp hur ni skall gå till väga för att göra en konstruktion som är:

1.) Så stabil som möjligt och står AV SIG SJÄLV.

2.) Så hög som möjligt.

3.) Unik.

Här tog ingenjör Maria kommandot. :-)

Efter planering i 5 minuter då vi fick prata med varadra skulle vi tillverka denna skapelse. Vi fick 20 minuter på oss. Och order nr 2: Inte använda ord för att kommunicera med varandra!

Resultat:

Vad lärde jag mig av det här då? Jo, jag tog kommandot för jag visste hur viktigt det är att bygga högt kräver en stabil grund att stå på. Liksom jag tycker det är när man ska till att ändra tankar och vanor: Det kräver en stabil grund att stå på. Gruppen höll på att sväva ut när dom sneglade på den andra gruppen som tolkade begreppet "stå för sig själv" lite friare än våran grupp. Jag var den som höll tillbaka. Nej, nej! Stick with the plan!

Så det är jag. Jag behöver en stabil grund att stå på, följer instruktioner gärna till punkt och pricka...

Har inte riktigt kommit fram till om det är positivt eller negativt...

Vi fick frågan i fredags vad vi skulle göra i helgen. Hade som vanligt inga faktiska planer utan bara lite lösa tankar, som att kanske eventuellt göra nån sorts utflykt.

Så blev det naturligtvis inte, för det lugnet som man(JAG) får av att inte ha några planer är så fruktansvärt njutbart. Helt sysslolösa har vi dock inte varit, fast i den här miljön; omringad av hälsofreakiga människor som ska bli hälsopedagoger hela bunten så har den väl vara slappare än slöast. Men inte för MIG och det är väl en av de saker man måste lära sig: "Jämför dig inte med någon annan än dig själv"

Jag kom på att Leo måste ju få upp intresset för att cykla för han har inte velat röra cykeln sen vi kom hit och har faktiskt bara suttit på den en gång sen vi köpte den i mitten av sommaren. Han får nåt riktigt motstånd i rösten när man föreslår cykling. Han har lärt sig cykla men behärskar det inte fullt ut då han inte vågar åka i vare sig upp eller nedförsbackar så han behöver ju verkligen öva. Vi har ju en jättebra övningsplats här på Väddö kom jag ju på, då vi har en dunge precis utanför dörren med en väg som går runt; Perfekt att öva på att svänga bla, som han hade problem med.

Det gick hur bra att svänga redan efter första varvet och avklarad första snäva sväng, så SÅ lätt var det att få upp det intresset... :-)

 Idag hade han träningsvärk i rumpan som man får när man inte är van at cykla, så då flög cykeln i marken med en smäll och han skulle minsann aldrig någonsin cykla mer. Och ringklockan gick sönder...

Ska snart lura ut honom igen... ;-)

Jag fick städat igår iaf. Det är ju också att röra på sig... så lite fick jag gjort.

Sen satt vi utanför på bänken, drack kaffe och läste lite i solskenet. Det går att sitta i solen såhär när sommaren börjar ta slut tycker jag. Riktigt skönt till och med...

Eftersom jag hade tänkt gå nån sorts promenad, men motståndet blev för stort gjorde nån sorts gymnastik vid den där bänken och Leo fick för sig att HAN ska vara min personliga tränare på helgerna, så får DOM vara det på vardagarna sa han bestämt och pekade med hela handen på skolhuset...

Sen ville han få mig att springa 10 varv runt dungen eftersom jag tvingat honom att cykla 10 varv! :-o

Men jag lyckades övertala honom att 0 varv var acceptabelt för jag gjort min gympa och städat! :-D

Leo cyklade lite till och sa tom att han vill cykla till skolan...Själv!!

Nja...säger jag.

Den här veckan har jag köpt matlådor från köket till helgen. Det är helt toppen så det kommer jag garanterat att fortsätta göra....

Snart är det tvättstuga! Så helt oaktiv är jag ju inte..

HOPPAS NI HAFT EN ANGENÄM HELG!

:-)

Är för trött...

Kul

och...

"Vems är problemet? Inte fan är det mitt..."

Sånt får man lära sig på Livsstilsförändringskurs på Väddö...

Skulle ha blivit en tidig dag; Hämtade Leo redan med 13:50 bussen så skulle vi fara hem med 14:25 bussen som SKA köra ner till skolan. Meen inte faen kom det nån buss. Eleverna som behöver skolskjuts fick ringa efter nåns mamma som kunde ta de fyra som skulle med! :-O

Jag och Leo fick knata upp till centrum, gå och handla och vänta på nästa buss. Så det blev nästan en helt vanlig dag...

Kvällen har ägnats åt mindmapping(?)

Imorgon har jag fri förmiddag, så jag följer med Leo i skolan ett tag. Tänkte ta lite kort och plita ihop ett brev till gamla klassen...

Det blir så långa dagar. Hinner inte med det jag ska. Jag blir frustrerad.

Dock är det skönt att kunna sätta sig i skuggan av ett träd innan jag ska vandra ner till busshållplatsen som syns längst bort i bilden här nedan.

Som Leo säger:

"Det är som vår alldeles egna härligt stora trädgård..."

Det verkar som det hände mycket idag för Leo i skolan. Först ringde dom från skolan efter en incident så han fick prata med mig och berätta när det hänt. (Att jag fick hjärtsnurp när jag såg att dom ringde från skolan då jag är van vid att samtal från skolan det får man inte om det inte är riktigt, riktigt allvarligt, det kan vi ju tala om senare..)

Han hade iaf blivit slagen av en kille som inte fick kolla på hans spel, men det var utrett och klart och allt var okej igen. När jag sen hämtade Leo så bubblade han av allt han ville berätta; Både bra och dåliga saker! Det är så härligt när det kommer av sig självt att han vill berätta, man är ju så nyfiken hur han har det om dagarna och jag vill ju inte tvinga fram det heller för då får man ju inget veta.

Att få höra: "Vi kan väl prata lite mer om allt när vi sitter på bussen eller ja.. när vi sitter och äter sen" Det känns stort för mig...

Så glad han blev när jag berättade att tjejjerna i min klass hade sagt att dom minsann skulle komma och säga till dummingar som slår "deras" Leo, när jag berättade varför dom ringde till mig från skolan.

"Hoppas tjejjorna är där.." sa han när vi skulle äta.. :-)

Det var dom tyvärr inte eftersom vi kommer i sista sekund jämt till middagen. Så, Leo gick och knackade på hos dem efteråt och frågade om dom ville komma ut och leka med honom! Det ville dom! Så först spelade han kula med Britt-Sofie och sen slöt Alex upp, och då blev det fotboll och freesbee. Tur att jag har energiska 20 åriga klasskamrater... fast om Leo fått bestämma hade dom nog hållt på fortfarande...

 

Idag fick vi riktigt rolig post! Ett tjockt kuvert med PRESENTER till både Leo och mig! Gud vad glada vi blev! Tack Bästa Lena för det! Så dagen avslutades med att vi läste, eller förlåt.. Leo läste sina BÅDA presentböcker högt för mig! Mysfaktorn var hög i vårt lilla hem kan jag intyga...

Idag, helt klart en BRA dag! Massor med sådana tack....

Nu är andra veckan över och helgen är Leo-ledig. Jag tror inte det kommer bli möjligt att hinna till Eskilstuna och hem hit igen i vettig tid om man inte tar ledigt och det vet jag ju inte om det går så bra. Idag gick det bra att vara ledig för vi hade gemensam dag för hela skolan vilket ju är trevligt iofs, men just nu inget jag prioriterar direkt. Dessutom är Leo förkyld så då kändes det ok att låta även han vara ledig.

Men det är definitivt ingen rolig restid; Jag startade 7:45 imorse och var hemma ca 14:30. Och då gick det så snabbt tack vare att jag slapp åka till Eskilstuna för P var i stan så vi kunde möta upp honom så Leo fick följa med. Det känns verkligen ohållbart att göra den här resan allt för ofta...

Jag flörtade med dom i köket, så dom la undan mat från lunchen som jag har ätit till middag och som även kommer räcka till lunch/middag imorgon eftersom dom även gjort iordning en salladstallrik som jag inte räknat med! All personal är verkligen superbra här på skolan, och gör sitt yttersta för att man ska ha det bra. Jag tror visserligen att ett litet charmtroll har en hel del att göra med saken för den behandlig jag/vi får... :-)

Men ändå... det blir liksom aldrig som man tänkt sig. Därför ska man ju inte måla upp allt för tydliga bilder hur saker och ting ska bli. Jag borde ju veta det vid det här laget... eller är det kanske DET jag är här för att lära mig i första hand? Men.. det är nåt som inte känns riktigt bra, fast det borde göra det. Jag hoppas att det är för att det är nytt fortfarande.... vi får se.

Det är bra lektioner. Dom väcker många frågor och det blir bra diskussioner. Fick faktiskt läst lite material på bussen hem och ska ägna mig åt det under morgondagen tror jag. Kvällen hoppas jag blir social. Ska anstränga mig för det iaf.

Resten av den här dagen ska jag njuta av i ensamhet. För det har jag planerat.....

Blev så arg på Leo efter middagen idag för vi trodde att han glömt sin ryggsäck på bussen! Han hade ett två dagar gammalt busskort hängande på den...

Han letade överallt i matsalen och toan där han varit utan att hitta den...

Jag kollade runt bordet där vi satt..

Såg den inte.

Vi gick ut i entrén och jag ringde till hittegodsavdelningen på SL, arg på Leo skickade jag hem honom och i säng.

Kommer fram till hittegodset, och dom upplyser mig om att där kan man inte få grejjor förrns tidigast om en vecka! FAN!

På väg hem går jag genom matsalen och vad står där lutad mot kaffeautomaten om inte Leos ryggsäck! :-O

Dom i köket hade hittat den vid vårat bord där vi satt typ.

Jaja... skönt att den är till rätta. Urk på burk för en onödig konflikt...

Imorgon skall Leo åka och bada och idag har han tydligen haft syslöjd och gjort en garnboll! Gick tydligen inte så bra tyckte han...

Vi fick besök i helgen av Bror med familj. Tur att man har en stor gympasal till sitt förfogande när vädret inte är det bästa... :-)

I Söndags tvättade jag. Det blev konstiga vattendroppar på luckan på tvättmaskinen...

MARIA

Allt är nytt. Allt är främmande. Nya vägar och nya rutiner. Allt det praktiska har väl löst sig. Nu ska jag bara hinna ikapp och inse vad det är jag givit mig in på.

Skriva ner mina förväntningar. Personliga och på kursen.

Tisdagen var gemensamma övningar för hela skolan med avslutande festmåltid. Det var rundvandring på skolan och jag tror ju att jag orkar hålla samma takt som andra, men inte så jag bröt ju ihop en smula, men det löste sig ju såklart.

Borden var dukade i olika teman under middagen sen fick vi en gruppövning att konstruera en sång, rap eller dikt innehållande orden från alla teman, Kul. Och jag hade tvättstugan efter festmiddagen...

Onsdagen var jag med Leo hela dagen i hans nya skola. Som jag misstänkte hade jag inte behövt vara kvar, men han visste att jag fanns där iaf.

Eftersom 7:50 bussen går ända fram till skolan så köpte vi ett busskort till Leo så han kommer få åka buss själv på mornarna. Efter lite olika testställen kom vi fram till att busskortet skall sitta på ryggsäcken på framsidan så slipper han ta av sig ryggsäcken och kan visa det lätt och framförallt kommer han alltid ha med sig det och vet var han har det!

Torsdagen hade vi föreläsning om "Din inre kompass" Intressant vinkling att se sin förändring som ett orienteringspass. Vägen mellan Sträcka A och B fågelvägen ser ju enkel, rak och kort ut. Men hur ser det ut i verkligheten?

Oväntade hinder och nivåskillnader av alla de slag. Eftermiddagen gruppövningar utomhus. Deltog i 3 stationer av 5. Alltid nåt...

Hämtade Leo med 16:20 bussen upp, blev irriterad då fritids gått till stängningsstället tidigare! Men vi han ändå med 16:55 bussen tillbaka. Ibland är jag snabbare än vad jag tror...det kändes skönt nu vet jag hur morgon och eftermiddag kommer se ut. Missar vi 16:55 bussen så går det en 17:35, inte så lång väntan. Och kökspersonalen har lovat att lägga undan mat om vi inte dyker upp innan 17:15. Så nu har jag den rutinen spikad.

Nu ska jag bara ta reda på vilken tur på eftermiddagen som går förbi skolan så kan han åka hem själv ibland.

Efter allt detta konstaterats så började veckan kännas lite lättare än i början.

Nästa vecka kan jag fokusera mer på mitt tror jag...

Jag tänker inte stressa det här. Sådetså...

Idag hade vi föreläsning om "Teckenspråk som kommunikation" med en Tangokung som föreläsare. Vad händer då i folkhögskolans värld? Jo, då får man lära sig Teckenspråk och Tango! Jag gillar folkhögskola får jag lov att säga... :-D

Fick skjuts till skolan för att hämta Leo och erbjudande om skjuts tillbaka men tackade nej! Hade ju lovat Leo att äntligen få besöka leksaksaffären som han suktat efter sen i maj. Först tog vi en vända in i pappersbutiken, som är en sån där liten prylbod med bra och ha saker, dvs man inser det när man ser dom där... Jag köpte mig en planeringskalender, posterkarta över Älmsta bla. Sen passerade vi videobutiken som nog varit en mack förut. Såg ut som om mackföretaget dragit därifrån men lämnat lite av inredningen kvar. Typ. Leo fick en glass, men inte jag (HURRA) köpte dock en cola till kvällen...

Så framme vid leksaksaffären, och där var det kraftig rabatt. 10% på allt och 50% på sommar/ute grejjor, så jag handlade en hel kasse för bara 170:-

Så nu kan vi spela volleyboll, innebandy, pingis och jonglera!

När vi kom hem hade några klasskamrater handlat lite så vi kunde ha Tacomiddag tillsammans. Vi höll till i lillköket som är en separat byggnad i äldre stil. Mysigt. Och jag glömde ta bilder. Måste bättra mig på det...

Kvällen tillbringade vi trötta själva. Jag sta snart gå och lägga mig i sängen som idag blivit försedd med en sockel istället för ben, så nu kommer jag ÄNTLIGEN kunna sova lite mer avslappnat!

Imorgon får vi besök av bror med familj!

Vilka blir nästa? :-)

Såhär ser det ut hos oss... :-)